Venezia

Jag vaknade klockan fem på morgonen, gick till stationen och mötte Alexander (Alle), Ella och Vendela och tog 06.58 tåget till Venedig!



Visst ser det overkligt ut? Jadefärgat vatten, båtarna, de färgglada husen. Otroligt vackert.



Den här sköna tjejen från Värnamo förgyllde dagen.



Det gjorde även hennes sköna man Alle. (Pappa, han har blivit erbjuden jobb på Bufab, eller har jobbat där redan. Lustigt, va?)
Bröd och vin blev en lunch på en brun, på ett varmt och soligt torg!



Två gubbar och en skum kille i militärbyxor som vill dela Italien i två länder.



En söt italiensk dam med en dramaten, som också tyckte om väggmålningarna.



Fint.



Jag.



Här stod jag. Spännande hus. Och bara vatten runtomkring. Jag stod på en liten trappavsatts.



En mysig park! Det kom ett fritids dit och spelade på bongotrummor.



Vi drack cappuccino på en mysig bar. Servitrisen var otroligt lik Ammelie från Mont Martre. Jag tror att hon måste ha varit inspirationskällan till filmen. Eller så är hon ett fanatiskt fan.



Jag undrar om männiksorna som bor i Venedig är medvetna om sin miljö och hur otroligt lyckligt lottade dom är? Det är så otroligt vackert! Alla blomlådor, fönsterlukor, havsluften.. Jag vet inte vad jag ska säga.



Jag gillar den skarpt. Det finns många här som tänker kritiskt, men inte tillräkligt många.



Varför hängde det en United States Navy handduk på tork utanför ett hyreshus?



Hotel Bellini! Den goda drinken uppfanns faktiskt på Harry's Bar i Venedig. Persika och champagen, bra kombination!



Ella och Alle, påväg till tågstationen för att ta tåget hem...



...då jag upptäcker det här klistermärket och Vendela & jag drabbas av plöttslig Sthlmhysteri.



Efter en fin dag av strosande omkring i den fina staden, överdos av duvor på San Marco, gondoliärer i randiga tröjor och typiska hattar, havsvatten och måsar, var det dags att åka hem igen. Ella livade upp stämningen i kupén genom att lära oss ett roligt trick med digitalkameran. Om man blåser ut och fladdrar med läpparna så att det låter "prrr", samtidigt som man tar kort, ser man otroligt lustig ut. Jag bjuder på mig själv och på de andra, och hoppas att ni skrattar!



Alle!



Ella!



Jag!



Vendela!