Ni kommer inte höra ifrån mig försen nästa vecka, så jag ger er lite av dagens fina foton som plåster på såren, och hoppas att ni väntar med spänning på kommande rapport från vår weekend i Brescia.
Vuxna män gör saker tillsammans. Tillexempel hänger utanför posten i 70-talsinspirerade joggingshorts.
Skrivet på väggen utanför en restaurang med slogan "Sempre Aperto"; alltid öppet.
En gammal folkabuss stod parkerad bakom en gallergrind. Jag vill bara ha den och göra en bilsemester genom detta underbara land.
En ny schablon Jag är nästan säker på att det är den förra premiärministern Romano Prodi, som säger "Yes. We-ek-end".
Min gata.
Min nya skrivbok som jag ska fylla med små anteckningar om allt som faller mig in.
Såhär ser det ut just nu på mitt skrivbord. Jag har städat och gjort det fint tills Adams ankomst. Jag har tillochmed köpt frukost till oss på måndag morgon, för när vi kommer hit på söndag är allt stängt (om man inte vill gå till tokdyra Standa där bara amerikaner handlar)! En tråkig nyhet som fick mig att börja småsvettas är att när jag försökte pilla loss vykortet jag klistrat fast på väggen för att byta plats på det, så lossnade halva väggens puts. Illa. Jag måste alltså mörka detta innan jag flyttar härifrån. Hur? Hjälp! Eller säga som det är; Hej, jag har haft sönder er vägg med tejp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar