Little Mamas, Big Daddies

Den senaste tiden har det regnat mest varje dag. Alla säger att den här våren mest påminner om det florentinska oktober/novembervädret. Vi passade på att utnyttja den gråa, brittiska atmosfären och skapade lite mysig stämning genom att baka en dubbel sats scones.



Sen pallrade vi oss iväg till BeBop, Hulda och Vendela ville gå på indiekväll. Jag följde med trots att indie inte är min grej.
Det visade sig att italiensk indie verkligen inte är min grej, för jag somnade sittandes på en stol. Jag väcktes av att Hulda vred hela min kropp mot en amerikans kille och att jag var ansikte mot ansikte med honom. Jag såg att hans mun rörde sig, men jag hörde ingenting, för jag hade öronproppar.

-Are you asleeep? tror jag att han sa.
-Öh, vaa.., mumlade jag tillbaka. I can't here you, I have paper in my ears.

Jag äger på att konversera när jag är nyvaken. Nej. Jag visste knappt vart eller vem jag var.

-Do you want to lay down?

Till det skakade jag bara på huvudet. Och vände mig mot de andra. Som stirrade på mig och kunde för allt i världen inte fatta att jag somnat, i den lokalen, med den ljudnivån.

Well, inte den roligaste kvällen jag haft, uppenbarligen. Men på BeBop hittar man alltid någonting fint och denna kväll var det toalettskyltarna som uppmärksammades av min lilla digitalkamera.