Som väntat packade jag ner det sista i resväskan en kvart innan Nonno kom och hämtade mig. Jag fick låna pappas ”Elefanten”, en jumbostor resväska som rymmer oändliga mänger, mina elva par skor inkluderat. Pappa tippade på att den max vägde 25 kilo (Ryanairs max vikt innan extra avgift är 15 kg), men framme vid incheckningsdisken visade det sig att Elefanten Jumbo vägde 38 kilo och inte fick följa med om han inte genast förlorade lite vikt, 6 kilo för att vara exakt. Efter lite hetsbantning vägde han de max 32 kilona, men Nonna var tvungen att betala 85 kronor för varje överviktigt kilo. Ni får själva räkna ut vad det blir.
Vi kom fram till Florens en timme senare än vad vi beräknat, men var glada ändå. Vi åt mat på en mysig liten restaurang i närheten av hotellet. Sen sov vi gott, och jag kunde inte riktigt fatta att jag var framme i Italien och att mitt stora äventyr hade börjat.
Idag har jag fattat det och jag är så trött att jag inte orkar skriva mer. Jag kan i alla fall avslöja att jag ligger i en säng hos C/o Borin, Via Ponte Delle Mosse 89, Firenze. I värdparets Paulo och?’s sons gamla rum, inrett med gamla möbler, ekskrivbord, indiska tyger på väggarna och vackra målningar av Gustav Klimt. Rummet är ganska så bohemsikt, och mamman verkar ganska bohemisk/new age. Pappan också. Han har skägg och i trädgården har dom mystiska fruktträd och sköldpaddor.
Idag har vi gått och gått och allt är nytt, nytt och väldig diffust och nu somnar jag.
Buona Notte,
Nicole
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar